Förbjud allt!

Politiken kan inte hållas borta från fotbollsvärlden. Alla hängivna på läktaren tycker inte bara fotboll. Alla har åsikter om sin vardag, alla blir påverkade direkt eller indirekt av beslut som görs av politikerna i de gamla fina husen i huvudstäderna runt om i världen. Protester och politiska manifestationer är inte ovanliga när man kommer utanför tråkiga och korrekta Skandinavien. Oavsett vad det är för åsikter som tar sig form på läktaren är det fenomenet som är intressant och viktigt. Alla arenor där människor ser möjlighet att uttrycka sina åsikter är viktiga arenor. Läktaren tror jag har blivit ett mer viktigt område att få utlopp för sina känslor och åsikter då det offentliga rummet ägs mer och mer av kapitalet. Jag som enskild medborgare har mycket svårare att få samma utrymme som företag som sätter upp reklam på stolpar här och var på torget. Pengar är makt. Makt är allt. Det offentliga rummet skrumpnar och platserna som sedan grekernas dagar varit mer eller mindre folkets förtvinar. Vad jag som medborgare har att säga måste passa in i den gjutna modellen. I normen. Mina åsikter får inte stöta ihop med reklamen som syns på samma torg, på samma arena.

Allt det här började jag återigen tänka på när Frankrikes president gått ut och sagt att landskamper borde avbrytas om folk på läktaren stör nationalsången. Det var under träningsmatchen Frankrike – Tunisien som invandrarungdomar med rötter i Tunisien busvisslade under Marseljäsen. En visselkonsert som utmanövrerade den klassiska nationalsången. Den franska regeringen har efter det inträffade, tillsammans med presidenten beslutat att förbjuda busvisslingar under nationalsångerna. Förbud istället för att ta itu med de bakomliggande problemen. En vanlig väg att gå. Det som är jobbigt skjuts undan på ett eller annat sätt.

Invandrarungdomar är en mycket utsatt grupp i Frankrike. Ett välkänt problem. Sarkozys arbetslagar, förbud av slöja i skolan och annan diskriminering gör att avsky mot staten växer. Om man nu inte vill bränna bilar och kasta sten mot polisen är fotbollsläktarna en mycket bra arena att yttra sitt misstycke på. Det är lätt att få allmänheten på sin maktsida genom att hävda att det är respektlöst mot nationen. Likt det USA ägnar sig åt årligen när de känner sig angripna av omvärlden. Makt korrumperar, överallt. Makt är pengar. Pengar är tid. ”Four more years”.

Inte alla manifestationer är försvarbara. Italiensk mörka fascistoida läktarkultur är avskyvärd. Men ingenting man kan blunda för. Det är reaktioner på någonting som är fel på samhället. Missnöje. Vilja att förändra. Jag vill verkligen inte se en enda fascist eller rasistyttring i närheten av min verklighet. Tvärtom ser jag hellre anti-fascister som visar motstånd och ett bättre alternativ. Att förbjuda åsikter är omöjligt i en demokrati. Däremot går och ska vissa yttringar att förbjudas när de handlar om hot och hets mot folkgrupp. Men det är farligt att bara skapa förbud. Det har aldrig fungerat och kommer aldrig heller att fungera. Det behövs dialog och förståelse.
Något som dessvärre inte det finns tid för....

Kommentarer
Postat av: Johan

Vad Sarko inte tankte pa nar han sa det dar var att det skulle strida mot yttrandefriheten. Sa formodligen uppmanade han till grundlagsbrott. Eller nat. I vilket fall ar han en idiot. Och inte ens en mysig och rolig idiot som W

2008-10-28 @ 06:29:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0